Fundering..
Man säger att man ska gå efter vad hjärtat säger, men man säger också att gå efter magkänslan.
Vilken ska man följa? För det kan ju inte vara samma sak.. Det känns inte så för mig i alla fall
Birger Jarl.
Förfesten ägde rum hos johan, vilket var flådigt, vi åkte taxi ner till BJ, vilket också var flådigt! Det mindre flådiga var att Anna fick spya över sina jeans och skor efter att hon precis skulle ge ett glas vatten till den fulla kvinna som satt bredvid henne.
Annars var det bra! Min efterfest blev hos Tomas där vi tittade på film, som man somnade till. Flåååååådigt!
Partey.
Igår hade vi överraskningsfesten som jag och Thörnrosa planerat en tid nu. Har ej kunna nämnt den då jag vet att Caroline läser min blogg. Jag har inte kunnat berätta om presenten jag har givit henne nu.
Om vi börjar med festen måste jag säga att det blev rätt lyckad (enligt mig) trots att folk inte kom och som vissa gjorde hörde de inte ens av sig. Och det retade upp mig REJÄLT. Men jag orkar inte klaga, vill helst inte klaga, det får rullar runt i huvudet istället.
Jag och Sofia åkte och kidnappade Caroline för att sedan ta henne till festen.
On du/ni kommer hem till mig så får ni se på film hur kidnappningen gick till!
Lite ur Carolines present. Hon fick en persnolig väggalmanacka som jag gjort till henne.
Och snacka om slitna brudar efter många timmars planerande, festande, städande... Och med det spelade Carro, jag och Thörn fotbollsmatch idag!
Bu för ofärskämda människor.
Och när man vet att det är mycket folk på bussen, och det stiger på nya som letar efter en sittplats så kan man väl ändå ta bort väskan för att visa: "Här kan du sitta"
Det värsta var också att jag stod och väntade ett litet tag om han skulle ta bort väskan självmant. Gjorde han det? Nej.
Sånt kan göra mig så himla sur.
Ring mig ikväll om du vill ha roligt!
Hur man tvättar en tröja:
Från tvättstugan på sjukhuset
Planning to much.
Jag har så mycket planer för framtiden. Det är knappt att jag har koll på allt. Plötsligt ploppar de upp och jag kan inte låta bli att drömma mig bort. Visserligen är det många som pratar men förverkligar inte drömmarna.
Men med min inställning kommer jag genomföra dem. (Om jag hinner vill säga, haha.)
Jag vill bl.a annat:
* Upptcäka så mycket jag hinner under mitt liv.
* Äventyra och göra så mycket tokiga saker jag hinner.
* Åka till Australien, bo, jobba, surfa.
* Besöka USA, Kanada och såklart många andra länder. Det kan bli en hel rad med länder.
* Göra en resa genom Japan (hälsa på min bror) åka vidare till länderna Thailand, Kambojda, Indien m.m.
* Prova på så mycket nytt som det bara går.
* Backpacka
* Göra lumpen
* Surfa i Costa RIca
* Besöka snötäckta ställen och snowboarda
* Jobba som Au Pair
* Åka som volontär, hjälpa till i fattiga byar
* Utbilda mig till polis
* Skaffa många barn
* Gifta mig
* Köpa hus på landet
....
Listan kan bli mycket längre..
Det här är bara saker jag kommit på nu, tänk då i framtiden..!
Okej, då undrar ni: Vart ska jag börja?
Ungefär ser det ut såhär:
1. Sässongsjobba i fjällen
2. Vintersemestra i Idre
3. Alperna?
4. ?
5. Japan för att hälsa på brorsan och sedan travellera vidare i länderna runt om.
Personalpatient?
Och mer konstigare blev det inom mig.
Jag började dagen som personal och jobbade på min avdelning (avd. 170) på sjukhuset. När jag slutat gick jag direkt till nästa avdelning där jag skulle på min undersökning. Och helt plötsligt var jag patient.
Och när jag kommer till väntrummet där andra patienter sitter, ser jag en patient som jag varit personal till på en annan avdelning på sjukhuset där jag var förut. Helt plötsligt satt hon och jag på en tredje avdelning, och den här gången båda vi som patienter...
Wierd..
Till sist vill jag bara säga att jag förundras över hur jag kan tycka om min läkare så otroligt mkt! Klart har han varit skitbra, men han är på ett sådant speciellt sätt som får mig att bar atycka om honom ännu mer!
Bara för att..
Frågor.
Speciellt det förbjudna? I alla fall jag.
Varför tänder man på det som man kanske räds lite för ibland?
Varför ger det en kick? I alla fall för mig.
Varför vill man prova nya saker för?
Varför vill man ge sig ut på okänt vatten för? I alla fall jag.
Varför gillar man när det börjar bli lite farligt för?
Varför blir det spännande? I alla fall för mig.
Varför vill man ha den tryggheten samtidigt som man vill ut på hal is?
Well, That's me.
Busschafför
Ont i stjärten.
Dagen efter: Idag, har alla andra träningsvärk i ljumskarna. Själv har man ingen träningsvärk men dock riktigt riktigt ont i stjärten! Jag har som blåmärken mellan benen. Gör jätteont när man trycker där, och jätteont när man sitter.
Uffe ma uncle, tönten själv, Da gang.
Caspers Mami & jag
Kvällen spenderades med Emelie främst, Och sedan lite av varje. Träffade hennes mamma-vänner och lite till. Störtsköna! Hängde på Williams och käkade på Max där jag fick hamburgare, pommes frites, läsk och lökringar för 16 kr! Om ni vill kan ni få tro det Christoffer min älskling tror; att personen i kassan tyckte jag var så jäkla het så jag fick allt detta. Eller så kan ni tror att jag helt enkelt har en fantastisk vän
And this was me today before work
You never know what tihs girl's up to
NEVER
Crazy.
SItter och kollar runt på olika resesidor och folk som söker resekompisar. Det spritter i hela kroppen när jag läser om alla människors olika resmål! Jag vill följa med på alla människors planer och idéer!
Jag klarar knappt att fortsätta läsa! Det känns som jag bara skulle ta mina saker och sticka till Arlanda, ta sista-minuten-första-flyg dit jag kommer och bara göra nåt helt annat och galet.
På backpacking.se finns tusentals olika resor som folk vill göra.
Snorkla i klarblått vatten, partaja, vandra i tropiska skogar, möta ny kultur, surfa, äta mat, besöka kända platser, backpacka, se vackra solnedgångar. Ja ni vet.
Jag blir helt knäpp. Nu går jag och lägger mig innan jag gör något frenestiskt crazy.
Väckarklockan på 04.00
Jag ska ändå för första gången på en väldigt väldigt väldigt lång tid vara hemma en fredagskväll utan att vara med någon annan (förutom min familj förståss, bor ju fortfarande hemma)
Imorgon kommer dagen nog också bara spenderas med familjen och annat inget-göra. Känns skumt faktiskt.
Hittade en väldigt fin bild från Håkan Hellström i somras med min babygurl:
Pepp.
a song to sing
To help me cope with anything
If you see the wonder of a fairy tale
You can take the future even if you fail
I believe in angels
Something good in everything I see
I believe in angels
When I know the time is right for me
Ill cross the stream - I have a dream
I have a dream, a fantasy
To help me through reality
And my destination makes it worth the while
Pushing through the darkness still another mile
I believe in angels
Something good in everything I see
I believe in angels
When I know the time is right for me
Ill cross the stream - I have a dream
Pepp och motivation!
DREAM ON!
Hard work.
Men då är det dags att fylla hjärnan med olika slags motivationer till att jobba. Tänk att du får pengar, och med pengar så kan du åka bort, och genom att åka bort kan du uppleva nytt, och så vidare..
Du kanske lär dig något nytt idag som du kan få erfarenhet av.
Du gör ju också något nyttigt när du jobbar.
Äsch det gick inge bra, känner mig inte alls mera sugen att åka till jobbet.
Jag har funderat på att gå ut och springa en runda. VILKET JAG INTE HELLER HAR NÅGON LUST MED!
Present?
Ja, alldeles nyss har jag sett ännu ett avsnitt av Scrubs! Och lika glad blev jag när jag lämnade tv-rutan idag, nöjd över hur roligt avsnittet var idag. Och därför har en till sak ploppat upp i min önskelista.
Så om du inte har den blekaste vad du ska ge mig (om du nu vill ge mig något) så skulle en Scrubsox sitta bra! Inte sässong 2, för den har jag redan. Men någon av de andra sässongerna! Du ska skicka den på posten, via någon annan eller ge den by yourself vilket jag skulle tycka om mest så att säga.
SCRUBS ÄGER!
Scrubs!
Scrubs är den bäste serie som någonsin uppfunnits! Jag verkligen älskar den serien! Har aldrig funnits något bättre och kommer antagligen inte finnas något bättre heller. Samtidigt som den är så fantastiskt rolig kan den samtidigt innehålla tänkvärda saker och lite allvarligheter. Men ändå så otrolig rolig. Så skön. Mer kan jag inte beskriva. Jag vet att alla som tittar på den måste känna likadant! Scrubs ÄGER!
WoW.
Ikväll på jobbet så var jag den ENDA i personalen som riktigt kände till avdelningen. (Jag jobbar alltså för närvarande på avd. 170 på Akademiska sjukhuset) Och ikväll var det jag som hade det största ansvaret vilket var väldigt ovanligt för mig.
Men alla som jobbar på 170 har varit på en studiedag idag så att folk från en annan avdelning har fått hoppat in på 170 och jobbat. + mig.
Från att vara den som ställer flest frågor blev jag den som fick flest frågor. Kändet lite skumt. Men kvällen gick igenom!
Jag trivs verkligen på mitt jobb, personalen är verkligen dunder och patienterna är så roliga och trevliga. Det är så kul att alla kämpar för att bli bättre! Men vissa gånger kan det vara riktigt jobbigt. Både som personal och framförallt som patient. Varför hände det här mig? är det många som ställer sig. Ja, vad ska man svara?
Lite värdefullt vetande (om man jobbar på sjukhus). Den största smittvägen är händerna - helt klart.
Och vet ni hur många bakterier som härebärgar runt bara nageln?
• Under nagelns ryms lika många bakterier som hela Sveriges befolkning!
• I ett trasigt nagelband ryms lika många bakterier som hela jordens befolkning!
Lift?
Igår skulle jag och Christoffer på bio (Mumien). Vi hade tänkt ta bussen in, men vi måste ha missat den eftersom den aldrig kom (fast vi var ute i tid). Till slut efter en lång väntan säger jag till Chris:
- "Nä, nu liftar jag" och så stack jag ut tummen i vädret medans Christoffer verkar tycka att jag är lite dum.
...
De borde han inte tycka eftersom andra bilen som kör förbi mig stannar.
Snacka om att Christoffer måste ha blivit snopen över hur lätt jag hade att få en bil.
Föraren i bilen var faktiskt någon jag kände så det var ju inte så konstigt att han stannade. Men det var lite komiskt allting tycker jag. Tyvärr skulle han inte in till stan. Så jag och Christoffer tåg våran bil och körde in till stan istället.
OS.
I de människor ser jag bara den här besserwissern och snobbigheten som visar: "Klart att jag vann, de där var ingen match för mig, ingen kan ändå slå mig för alla suger."
Okej, nu överdrev jag litegrann kanske. Men ändå. Jag njuter verkligen att titta på OS och hoppar själv nästan av glädje när jag ser någon OS-vinnare visa sin lycka. För den lyckan går igenom kamerorna - till tv - och ut och in i mig.
Show me some
It may be winter this year aigan.
Det bästa av allt är att få ta brädan och glida nerför berget med en sprudlande känsla som kniper i magen, hela kroppen.
Jag ser framemot den och jag har nytt hopp om att det kommer bli en snörik vinter i år.
Den här vintern tänker jag sässongsjobba i fjällen. Komma ifrån och göra något annat. Vare sig det blir ensam eller med Maja.
Saturday?
Freedom för vissa men själv ska man jobba. Snart. Och ena stunden plågas man av tanken det. Men när jag tänker på mina framtidsplaner, drömmar, inspirationen och peppningen jag får av mina vänner och arbetskamrater får det mig på en ny nivå.
Det är klart jag ska jobba! Ska bli roligt att treäffa alla patienter och personal igen! Jag har ju varit borta i två dagar nu. Lördagskvällen ska bli mysig och rolig har jag bestämt. Alla kan vi hitta på någonting kul med patinterna.
Vill bort.
Piercing.
Tiden går fort när man har roligt.
Matchen i tennis var det spännande jag sett på länge. Och för en gång skull gick vi med vinst! Nu är det bara finalen som väntar och sedan är OS guldet vårt!
Som vanligt åkte Sverige ut i kvartfinalen i fotboll. Men de var väl inget nytt.
Imorn är det arbete som nalkas och jag ser inte fram emot det. Det är så mycket annat som måste hinnas med.
JObbar just nu med den nya layoten. Men pallar inte mer just nu hihi.
Tennis.
Och än så länge leder Sverige!
3 timmar har de spelat. Svårt att slita sig från teven nu.
Men snart kilar jag över till Caroline för att se på kvartsfinalen mellan Sverige-Tyskland i damfotboll. Svergietröjan är på och Sverigeandan är på topp.
Vi ses!
Heja Sverige!
Hata kärringar.
Jag blir så otroligt irriterad över dessa KÄRRINGAR som alltid får en på sådant dåligt humör. Jag har ju berättat hur otroligt ledsna jag och Julia blev under våran lift-resa hur KÄRRINGARNA åkte förbi och såg så snobbiga, självupptagna och gud vet allt..
Jag har idag också blivit irriterad över KÄRRINGARNA igen:
När man går som vilken människa som helst på trottoaren möter man ju folk. Man aktar sig för varandra för att inte gå in i någon. Men så finns det ju KÄRRINGAR som tror att de äger vägen och att de är så himla mycket bättre än andra och trot att man ska akta sig för dom.
Jag aktar mig om den andre aktar sig, jag är alltid beredd. Och om den andre inte vill akta sig så får man då ta smällen mot mig då jag kommer uppladdad till tusen för att ta emot axell-mot-axelstöten. Och det är inte jag som flyger den här gången.
Godnatt.
Tack för den här dagen.
Nu är jag trött och ska sova. Ensam.
Imorn ska jag träffa Maja.
Cool.
Samba De Janeiro
Chaos.
Det är kaos i det här huset. Orsaken är syster min som igår fyllde år och var gullig som en 16 åring är när de fyller, men det är just bara den där speicella dagen de är sådär. Idag är dagen exakt likadana som alla andra. Det är som vanligt kaos.
Coz of her.
Almost.
Som idag. Tack syster för att du ger oss så fin stämning i huset. PS. Grattis i efterskott. Hoppas trosorna passar dig. Eller vad säger du Christoffer? ;)
Homer Simpson
.
Okej.
Att ta studenten var en stor grej asså. Har aldrig känt mig så fri som jag känner mig idag (trots att man måste jobba för att leva)
Men nu kan jag ta det på mina villkor.
Helgen var underbart mysigt på Åland med Christoffer. Mmmmys.
Men nu är det nya tag som gäller och jag hoppas på bättre väder så man kan få ägna lite tid med longboarden och att vädret på fredag blir nice så de blir vattenskidor!
?
Livet flyter på.
Känner verkligen att jag inte hinner träffa alla jag önskade att jag gjorde. Men jag är dock VÄLDIGT glad över att jag hann en liten stund med Kalle. Underbart att träffa honom igen måste jag säga.
Nu i helgen åker jag över till Åland med älsklingen för att ha det mysigt. Ja, jag är borta på mina lediga dagar. Och tack ja det ska bli skönt att komma iväg och bara ha det mysigt innan nästa vecka drar igång igen.
Annat jag hinner med är dock att läsa Elvis i Metro varje dag. Och jag har aldrig skrattat så åt en tecknad serie som den här. Det finns ingen bättre. Den visar verkligen hur det är i verkliga livet på ett komiskt sätt!
Aja, de va lite info om mej och att ni vet att jag lever i alla fall. Tack care.
PS. Jag längtar till viiinteeeern nuuu. (Och jag är inte dum i huvudet för det). DS.