Drömmare är förlorare?

Idag hade jag en lektion! Från 10.00 till 11.00. Jätteskönt var det. Dagen hade börjat bra! Jag begav mig då som planerat till Tierp för att träffa min kärlek. Han hade tyvärr inte slutat så jag fick för första gången se Högbersskolan inomhus. Följde med på några lektioner och sedan fick vi gå hem. Nu när Christoffer är och tränar och jag är rastlös börjar jag fundra på en sak som jag hört:
Det sägs att drömmare är förlorare.
Jag tycker inte det stämmer. Hallå, varför ska drömmare vara förlorare för? Vem har hittat på de egentligen?
Kolla här; Jag är en vanlig 18-årig tjej som lever ett ritkigt underbart och bra liv. Jag har en underbar familj och en mamma som alltid ställer upp och finns där för mig. Jag går i en skola som jag tycker är bra och jag har en klass som är dunder. Jag spelar fotboll med ett gäng superhärliga tjejer i Skuttunge, som jag trivs så bra med. Jag har även andra fritidsintressen som gör livet värt att leva som t.ex. snowboarding och festa. Jag har världens bästa vänner som jag aldrig sklle vilja byta ut och en pojkvän som jag älskar så oerhört mycket. (jag tror ni vet hur det känns, ni som är kära) Mitt liv är så himla bra. Jag tycker om mig själv och är nöjd med livet, men därför behöver jag inte vara en förlorare för att jag dagdrömmer? Jag dagdrömmer en hel del och jag gillar det! Det känns som att folk tror att det e bara misslyckade deprimerande personer som dagdrömmer men där har man fel.
Så ska jag lägga till att jag verkligen inte är en förlorare. Vänd på steken och du får en vinnare. Ja jag är en vinnare, en fighter! En lycklig person i mina bästa dar!!

Cheesecaken som jag gjorde åt Christoffer kanske inte blev så uppskattade eftersom den hade smält ihop till en stor klump när vi kom hem. Men han smakad kakan i alla fall till slut. Den var GODKÄND!

Godnatt, nu måste jag faktiskt take a sleep

Här har vi era åsikter och tankar och diverse, you name it.

Kommentera inlägget här:

Ditt vackra namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback