.
Hmm. Jag är trött.
Jag finner ingenting att skriva om. Jag tänker bara på morgondagen! Skolfoto, förfest hos Tellan, utgång. Visst det ska bli kul men jag e inte taggad längre vilket jag var igår kväll när jag var ute på Lotus. Mötte 50-årig karl inne på dansgolvet som blickade över alla tjejers rumpor och bröst. Han verkade ha kul.
Imorn ska vi redovisa om fosterdiagnostik! Vi ska diskutera och prata. Ganska intressant! Börjar tänka på det förövrigt. För liksom har man rätt att ta bort ett barn om man vet att det är skadat? En människa har väl all rätt att födas även om den kommer ha ett funktionshinder eller ej? Jag undrar över de gravida kvinnor som väljer att ta bort ett foster med en skada. Jag undrar VERKLIGEN hur dom känner sig efter att ha valt tagit bort en människas liv som hade en skada. Läste om vissa som tar bort ett foster bara föra att det saknade en hand.
Själv skulle jag nog inte kunna göra det. Okej, kanske beroende HUR stor skada den har, men den har ju all rätt att leva ett liv i alla fall. Folk som föds med Down Syndrom lider väl inte med det? Man kan ju inte bortförklara sig att man tar bort ett barn för att de ska slippa lida. Jag tror inte dom lider eftersom; för det första vet dom inte hur det är att leva utan ett funktionshinder, och för det andra så anpassar ju samhället efter människans behov så folk kan leva ett så fullt normalt liv som möjligt!
Tyck vad ni vill. Nu hoppas jag i snarklådan för att ta igen den här dagen!
Jag finner ingenting att skriva om. Jag tänker bara på morgondagen! Skolfoto, förfest hos Tellan, utgång. Visst det ska bli kul men jag e inte taggad längre vilket jag var igår kväll när jag var ute på Lotus. Mötte 50-årig karl inne på dansgolvet som blickade över alla tjejers rumpor och bröst. Han verkade ha kul.
Imorn ska vi redovisa om fosterdiagnostik! Vi ska diskutera och prata. Ganska intressant! Börjar tänka på det förövrigt. För liksom har man rätt att ta bort ett barn om man vet att det är skadat? En människa har väl all rätt att födas även om den kommer ha ett funktionshinder eller ej? Jag undrar över de gravida kvinnor som väljer att ta bort ett foster med en skada. Jag undrar VERKLIGEN hur dom känner sig efter att ha valt tagit bort en människas liv som hade en skada. Läste om vissa som tar bort ett foster bara föra att det saknade en hand.
Själv skulle jag nog inte kunna göra det. Okej, kanske beroende HUR stor skada den har, men den har ju all rätt att leva ett liv i alla fall. Folk som föds med Down Syndrom lider väl inte med det? Man kan ju inte bortförklara sig att man tar bort ett barn för att de ska slippa lida. Jag tror inte dom lider eftersom; för det första vet dom inte hur det är att leva utan ett funktionshinder, och för det andra så anpassar ju samhället efter människans behov så folk kan leva ett så fullt normalt liv som möjligt!
Tyck vad ni vill. Nu hoppas jag i snarklådan för att ta igen den här dagen!
Här har vi era åsikter och tankar och diverse, you name it.
Trackback