Hata kärringar.
Jag blir så otroligt irriterad över dessa KÄRRINGAR som alltid får en på sådant dåligt humör. Jag har ju berättat hur otroligt ledsna jag och Julia blev under våran lift-resa hur KÄRRINGARNA åkte förbi och såg så snobbiga, självupptagna och gud vet allt..
Jag har idag också blivit irriterad över KÄRRINGARNA igen:
När man går som vilken människa som helst på trottoaren möter man ju folk. Man aktar sig för varandra för att inte gå in i någon. Men så finns det ju KÄRRINGAR som tror att de äger vägen och att de är så himla mycket bättre än andra och trot att man ska akta sig för dom.
Jag aktar mig om den andre aktar sig, jag är alltid beredd. Och om den andre inte vill akta sig så får man då ta smällen mot mig då jag kommer uppladdad till tusen för att ta emot axell-mot-axelstöten. Och det är inte jag som flyger den här gången.
Jag håller absolut med dig... och du, kul att bloggen kommit igång på riktigt igen ;)