Livet går trögt.

Nu är det en och en halv vecka kvar innan jag åker. Och det känns som inget känns som det borde kännas. Allt går trögt samtidigt som dagarna flyger iväg och stressen pressar på.
Jag har svårt att sova om nätterna. Svårt att slappna av - och nu är det värre än vanligt.
Men det är väl för att det är kaos uppe i huvudet. Kaos överallt kanske.

Mitt i hela gröten ska jag mönstra också, och det är jag såklart jättenervös för också.
Jag ska mönstra på torsdag till fredag. Tre dagar innan jag åker. Och det är bra snart det.
Så snart ska jag ge mig iväg för att simma några längder. Men inte 100 den här gången. Blev helt mör i kroppen efter en så lång simtur.


Här har vi era åsikter och tankar och diverse, you name it.

Kommentera inlägget här:

Ditt vackra namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback